< Till bloggens startsida

Jag önskar du var fri.

Jag önskar du var fri. Fri som en fågel. Fir att upptäcka världen. Fri från att följa vindar och flockar. Fri att hidda din egen värld. Fri från alla måste och får inte. Fri från all prestation. Jag önskar du var fri.

Men om du vore en fågel så är dina vingar fjäderlösa. Världen har dragit bort dem, och vissa har du dragit bort själv. Du ser inte att fjädrarna kommet att växa tillbaka en dag. Du ser bara ett liv då stirrar ner i jorden, och glömmer bort himmelen.

Men jag tror på dig, även när du inte gör det. Jag vet att du kan flyga. Jag vet att du kommer flyga. Och ills du tror på det själv så bär jag dig med mina vingar. Jag kan flyga åt oss båda.

Men det blir tungt att bära. Svårt att flyga högt.Men jag vägrar ge upp. Jag måste vila då och då, men vi lyfter ändå igen.

För världen har varit orättvis och plockat dina fjädrar. Världen har varit hård och tvingat ner dig på jorden. Och världen är grym och försöker sluka dig.

Men när vi flyger, då kan du vara fri. Och tills du flyger själv, så bär jag dig.

Du är min. Och jag är din. För jag älskar dig.


Kommentarer
Anonym

Du känner inte mig, jag känner inte dig, men det du skriver är fint och det borde du veta.

Svar: Tack, Anonymabloggläsare, det är faktiskt väldigt härligt att höra.
Niclas Näslund

2013-11-04 @ 22:18:45

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0