< Till bloggens startsida

Tårar.

Men jag kan inte gråta nu.
 
För mitt i min sorg ligger tyngden av ensamhet.
 
En ensamhet som bara kommer växa om jag gråter, för då erkänner jag den, gör den till verklighet.
 
Och utan någon famn att gråta i vet jag inte om jag kommer sluta.

RSS 2.0