< Till bloggens startsida

''quote''

*
''I love you even tough I hate you sometimes.
Don't hate the person, hate their actions.
I told you that...''
*
''Beneath this mask is more than just flesh, beneath this mask is an idea.
And ideas, are bulletproof.''
*
''I've never even kissed a guy...
Hey... me neither.''
*
''How about a shave?''
*
Också den ultimata favoriten:
''It's called a lance, helloooo!''
*

Cheers.

Nio freaking C.

Brace yourself, a personal post is coming.

Det är ingen nyhet att min klass är lite stökig, ganska högljudd, respektlös mot lärare etc. Men i svärmen av flygande kommentarer och skrikande gräsar, mellan alla sappar och snarkningar, ja mitt i kaozet helt enkelt, så finns det ögonblick då jag inte skulle välja någon annan klass.
Varför?

Jo för att vi är ENADE, om vi faktiskt är överens om något så gör vi någonting åt saken. Vi har en RÖST som hörs, man kan inte bara trycka ner oss utan att förvänta sig något motstånd. Och det sista, för att vi faktiskt har KUL, på vårt eget sätt.
Om några månader så slutar vi Nian och slipper varandra... men det var gött att slösa tid med er ändå.
Tack.

Bloggande? Snoozande.

Två topics ikväll.

Bloggande, och varför jag är dålig på det.
Jag tycker om att skriva, jag tycker om att dela mina tankar och åsikter, jag mår bra av det och vill göra det mer.

Men varför är jag så dålig på att uppdatera denna blogg då?

För att jag är världsmästare på att prokrastinera.


'' prokrastinera

  1. (psykologi, även ålderdomligt) skjuta upp till ett senare tillfälle eller till en annan dag; vänta med till senare; förhaladra ut (på) ''
Prokrastinera är någonting vi alla gör varje dag, vare sig det är att plugga städa eller något så simpelt som att klä på sig. Vi hittar alltid på ursäkter för att få slippa göra det just då och sjkuter upp det till ett senare tillfälle. Och just detta händer när jag ska försöka skriva någonting på denna vägg av ord som jag kallar blogg.

Det finns sätt att sluta prokrastinera på, och det är helt enkelt att slå dig själv i ansiktet med det du behöver göra och göra det utan att tänka. Vilket är otroligt svårt, men när man väl tar tag i det och gör det (som jag faktiskt gör just nu), så går det plötsligt otroligt bra.

Men nog om svenska lektionen...

Snooze.

Att ''snooza'' är troligtvis den underbaraste farligaste sysselsättningen som finns.
Varje morgon när jag väcks av alarmet som ska försöka övertala mig att dra mig upp ur mitt hav av komfortabilitet och ta mig ut i den kalla, hårda världen så är min första tanke ''jag hinner sova en stund till...''
Och det gör man faktiskt... ibland. Men alldeles för ofta försover vi oss och ångrar vårat morgonbeslut.

But I've found the solution.
Jag har märkt att jag uppskatar mer, att vakna klockan sex och snooza i fyrtio minuter, än att sova till tjugo i sju. Hur kommer det sig? Jo för att det min kropp vill ha är inte några extra minuter av sömn, det är den underbara känslan av att väckas, och somna om igen.
Jag vet att det finns personer som faktiskt inte kan somna om efter att dom har vaknat (och ärligt talat så är ni ganska lyckligt lottade) men för er andra dödliga så tycker jag att ni borde testa att snooza en morgon, istället för att sova länge.

My daily thoughs, cheers.

Tid. Minnen. Längtan.

DAGENS FILOSOFI:

Tid.

''Den fjärde dimensionen''. Något som vi människor försökt mäta och förstå ända sen urminnes tider. Tid går snabbare när man har kul, och långsammare när man har tråkigt... eller hur? Men vad är tid egentligen?

Minnen.

Hela vårt liv är ihopflätat av minnen av allt vi varit igenom, och längtan är det som driver oss vidare. Lev inte för stunden, lev för dina minnen. Lev för det du lämnar kvar, och kämpa vidare för det du kommer skapa.

Längtan.

Längtan är lycka, tänk efter... ett ganska simpelt exempel  är din födelsedag när du var liten. Lyckan ökar för varje dag som går och du kommer närmare och närmare den speciella dagen. Och lyckan är nästan som starkast när man ligger och väntar på sin familj som kommer sjungandes.

Men tiden går.
Dagen tar slut.
Lyckan avtar.
Men du har kvar dina minnen.

RANDOM PERSONLIG FAKTA:
Nyår firades på den underbara nyårskonferensen unite12, vilket var helt otroligt. Speciellt med konserten från en av mina personliga favoritartister: Loney Dear.
Samt balkan-bandet Pedros, som nästan förstörde ett rum... eller tja, om det inte hade varit för att gravitationen tyngde ner massan av människor som stod och hoppade som galningar så att hela rummet började gunga.. så hade vi nog klarat oss.
Cheers.

RSS 2.0